Stasera ho visto la ragazza la più cantevole mai e sto esagerando per niente. Anche se già un’ amica me l’aveva giurata, non ho mai veramente creduto che una tale sensazione sia possibile, ma davvero mi sente aver conosciutola tutta la mia vita. Sensazione strana che fa anche un po’ paura per essere onesto. Ma soppratutto mi sembra essere una cosa nettamente meravigliosa.
Ho voglia di ballare… :-)
Now one even needs babelfish to read your blog :D, and even then its still a rather strange read since not everything is translated ..
You’ll get a translation eventually. :)
Lol lo huet sech et mol eng Kéier bezuelt gema dat meng Eltren mech schon als klengt Kand gezwong hun italienesch ze léiren ;) (Och wann ech et besser liesen wéi schreiwen kann ;))
Dat hues de awer net am Lycee geléiert – oder?? (Dofier kënnt et mer vill ze gudd fier!)
Dach, alles op enger schéiner 4e/3e littéraire resp. A1 geléiert. Ech huelen dat mol als Kompliment, merci. :)
Pingback: sad autumn
Pingback: sad autumn